Människor som i grupp är satta att ansvara för utvecklingen av en organisation är troligtvis lika olika varandra som människor i alla andra grupper. Med STiL kan vi skaffa oss en bild både av varje individs personliga läggning och av hela gruppens samlade styrka och svaghet. Med det underlaget kan vi också göra kvalificerade gissningar om framtiden; t ex gruppens beslutsprocess, inbördes relationer och kommunikation med omvärlden.
Röda behov
I grunden behöver renodlat röda personer bli bättre på att ta in världen i sin egen världsbild. I den röda världsbilden kretsar allt annat kring det stora JAGet i centrum. Från det centrala subjektet blickar man ut över alla objekt som likt himlakroppar kretsar kring solen. Det är ett machoperspektiv på tillvaron. Jag är mer värd än alla andra som likt undersåtar kan användas för att fylla mina egna behov. Det är inte lätt att vara ödmjuk när man vet att man är bäst. Detta är en nidbild med anstrykning av sanning. På temat att ”allting är relativt” kan man säga att den här nidbilden många gånger upplevs av omgivningen medan den ”röde” själv inte alls har samma upplevelse. Hur skulle det se ut förmodligen stick i stäv mot varje anständig uppfostran?
Gula behov
Renodlat gula personer suger likt svampar i sig allt beröm och all personlig uppmärksamhet de kan få. De söker sig därför till sammanhang där de kan briljera inför publik, där de kan få applåder och beröm för sin sociala förmåga. Störst, bäst och vackrast drar likt nektarn bina till sig: ”Allt ljus på mig, please!” Den platsen i centrum får de naturligtvis inte utan särskilda utförsgåvor. En av dem är talets gåva; oftast en svada utan dess like. Tystnad kring bordet är ett hot och därför fyller de tomrummet med ord, ord och åter ord. Utifrån sin centrala position och sin verbala förmåga har de ofta mycket stora möjligheter att påverka, skapa opinion och få ”folk med sig”.
Gröna behov
De mest gröna representerar stabiliteten själv; sitt still i båten! Därför kommer de under alla förhållanden till jobbet; oavsett snöstorm och egen hälsa. De har alltså svårt att säga nej, ett faktum som omgivningen inte så sällan utnyttjar. De är trevliga, de lyssnar och de visar förståelse. Därför är de trofasta vänner och bedöms ofta vara de bästa jobbarkompisarna. De föreslår inga revolutionerande förändringar. De vill hellre sitta kvar i sin inbodda kontorsmodul smyckad med personliga attribut; foton på familjen, någon egen tavla osv. Summan av de här genuint mänskliga egenskaperna är rädslan för konflikt. När diskussionen kring bordet närmar sig öppna oenigheter är det alltid en grön som säger: ”Nu sätter vi på kaffet!”
Blå behov
En genuint blå person är alltid intresserad av ”varför”. Varför fungerar det så eller snarare varför fungerar det inte? Alltså orsak och verkan, logiska samband, detaljernas spel och samverkan. De förlorar sig i fakta och siffror, ser inte skogen för alla trä’n och deadlines är av ondo. Alla mynt har nämligen två sidor, en bak- och en framsida, och båda är lika viktiga. Därför är också mål underordnade processen, tar det längre tid att fixa till alla detaljer så tar det! Det är priset för bästa möjliga kvalitet. En princip som blåe, precis som alla andra principer, inte rubbar på.
Människan tycks ha en inneboende drivkraft att sträva efter att ”må bra” eller hitta ”lycka”. Med en planerad ”utveckling” kan individer nå oanade höjder. Planen kan till exempel bestå av mål-mening-passion-framgång-LYCKA! Först ”hitta” målet, meningen och passionen, definiera den egna framgången och njuta av egen skapad LYCKA, allt baserat på STiL-färgerna.
[/ezcol_1half_end]